Ja, nu är botten på botten nådd. Så känns det iaf för tillfället.
Jag är besviken men inte förvånad. Jag visste väl att sådan lycka inte varar för evigt.
Dock är jag fast besluten att inte sluta kämpa för min plats!
Jag SKA spela mittback, inte på någon jävla ytterposition!
NEJ NEJ NEJ! Nu har jag lipat 58 gånger idag...
Denna dagen ska suddas ordentligt ur min almenacka, eller rättare sagt täckas med skrämmande klotter för en dag som denna bör inte finnas till!
Jag har svårt att lita på folk, men det är på grund av en brist på självförtroende.
Jag har ju alltid varit totalt blåögd förut och trott på allt jag hört.
Att läsa människor är något jag är ganska duktig på, (NB! En gnutta ljus i tunneln finns det), men dig kan jag inte läsa. Jag kan i dina ögon inte se sanning eller lögn, inga känslor alls.
Min värld är annorlunda nu.

När blir jag sedd?